Djurhälsa ger folkhälsa – ny rapport från WOAH (Världsorganisationen för djurhälsa) visar varför världen behöver investera mer i One Health

Djurhälsa innebär folkhälsa. I en ny rapport visar WOAH att investeringar i djurhälsa är avgörande för att förebygga smittspridning, stärka livsmedelssäkerheten, minska antibiotikaanvändningen och skydda människors hälsa. Sveriges Veterinärförbund vill bidra till att lyfta One Health – både inom professionen och i samhällsdebatten.

Hur vi tar hand om djurens hälsa påverkar inte bara djuren själva. Det påverkar människors hälsa, livsmedelsförsörjning, antibiotikaresistens, beredskap inför nya smittor och samhällets motståndskraft. Det är kärnan i One Health – insikten att djur, människor och miljö är tätt sammanlänkade.

I rapporten The State of the World’s Animal Health 2026 lyfter World Organisation for Animal Health, WOAH, fram djurhälsa som en av vår tids mest underskattade samhällsinvesteringar. Rapporten har särskilt fokus på djur inom animalieproduktion, veterinära system, smittövervakning och vilda djur som en del av ekosystemen och som möjliga bärare eller indikatorer på smittrisker. Samtidigt är budskapet relevant för hela veterinärprofessionen. Även sport- och sällskapsdjur är viktiga i ett One Health-perspektiv, bland annat genom den nära kontakten mellan djur och människor, antibiotikaanvändning, smittskydd och djurvälfärd.

WOAH:s rapport visar att mer än 20 procent av den globala animalieproduktionen går förlorad varje år till följd av sjukdomar som i många fall kan förebyggas. Samtidigt har omkring 75 procent av nya infektionssjukdomar hos människa sitt ursprung i djur. Djurhälsa är därför inte en smal sektorsfråga, utan en grundläggande del av folkhälsa, livsmedelssäkerhet, ekonomisk stabilitet och global beredskap.

När djurhälsosystemen fungerar upptäcks smittor tidigare, spridning kan begränsas och risken minskar för att lokala utbrott utvecklas till större kriser. Veterinärmedicinsk kompetens är central i detta arbete – både för att skydda djur, förebygga mänskligt lidande, onödiga samhällskostnader, störningar i livsmedelskedjan och minska antibiotikaanvändningen.

Rapporten visar också att investeringar i djurhälsa är kostnadseffektiva. Att stärka veterinära system globalt till internationell standard beräknas kosta cirka 2,3 miljarder USD per år – mindre än 0,05 procent av vad covid-19 kostade världen under ett enda år. Samtidigt går mindre än 0,6 procent av de globala hälsoutgifterna till djurhälsa, trots att djurhälsan är en central del av arbetet med att förebygga framtida pandemier.

För Sveriges Veterinärförbund är budskapet tydligt: One Health måste bli mer än ett begrepp. Det behöver genomsyra beredskap, smittskydd, livsmedelspolitik, miljöarbete, forskning och kompetensförsörjning. Veterinärer och annan djurhälsopersonal är en del av samhällets första försvarslinje mot zoonoser, antibiotikaresistens och störningar i livsmedelskedjan.

Sverige har goda förutsättningar att vara en stark röst för One Health. Vi har en lång tradition av förebyggande djurhälsoarbete, låg antibiotikaanvändning, hög veterinär kompetens och ett starkt samhällsintresse för djurvälfärd. Men djurhälsa behöver också ses som en strategisk samhällsinvestering. Det kräver långsiktig kompetensförsörjning, starka myndigheter, forskning, fungerande övervakningssystem och nära samarbete mellan djurhälsosektorn, folkhälsosektorn, miljösektorn och livsmedelskedjan.

Djurhälsa är inte en kostnad som kan skjutas på framtiden. Det är en investering i ett friskare, tryggare och mer motståndskraftigt samhälle.

Läs WOAH:s rapport här: LÄNK

 

Uppdaterades senast 10 juni 2026