2016-02-23

Konkurrenskraft bygger på förtroende

Regeringen arbetar under våren med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi som omfattar hela livsmedelskedjan. Mål för arbetet är enligt näringsdepartementet att öka sysselsättningen, produktionen, exporten, innovationskraften och lönsamheten i livsmedelskedjan, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht förklarar på annan plats i tidningen ytterligare syften med strategin och har under januari sagt att en proposition för den ska läggas fram innan sommaren.

 Strategin tar enligt direktiven sin utgångspunkt i primärproduktionen, men alla livsmedelskedjans delar är viktiga, poängterar ministern. Livsmedelsstrategin tas fram i dialog med livsmedelskedjans aktörer och det civila samhället, där regeringen understryker att en bred politisk förankring kring strategin är prioriterad för att genomförandet ska bli långsiktigt. 

 Trots de vackra orden om bred förankring och långsiktighet finns det delar av arbetet med livsmedelsstartegin som väcker oro från ett veterinärmedicinskt perspektiv. Fokus har från början legat på producentaspekterna, med den så kallade konkurrenskraftutredningen från 2015 som utgångspunkt. Utredaren föreslår där att grunden för samhällets styrning ska vara den gemensamma lagstiftningen i EU. Det skulle innebära att Sverige skulle sänka sina regler kring djurhälsa och djurskydd till EU-nivå, av konkurrensskäl. Mycket av det arbete för bättre djurhälsa, bättre uppfödningsmiljöer och bättre djurskydd som Sveriges veterinärkår genomfört de senaste årtiondena skulle då riskera att raseras. Det är ingen slump att vi har EUs lägsta antibiotikaförbrukning för djur här i landet. Vi har med våra nationella reglers hjälp lyckats etablera veterinärmedicinskt hållbara rutiner som gynnar både folk- och djurhälsa. Frivilliga program har förvisso också förbättrat djurhälsan, men lagreglerna garanterar en miniminivå som alla måste följa.

 Glädjande nog förstår delar av den unga generationen vilket fördelaktigt läge de svenska lantbruksdjuren har. I ett insiktsfullt brev till landsbygdsministern i detta nummer av veterinärtidningen ställer sig fem studenter från flera av SLUs utbildningsprogram kritiska till den aktuella utvecklingen. Förslag kring lättnader i svenskt djurskydd och djurhållning, med ett påstått syfte att förbättra svenska mjölk- och köttproducenters konkurrenskraft, är inga bra lösningar, påpekar de.

 Ministern lovar i sitt svar till studenterna att den svenska modellen som bygger på ett gott djurskydd och ett förebyggande djurhälsoarbete ska bevaras. Det låter lovande, men låt oss hoppas att han i den kommande livsmedelsstrategin verkligen lyssnar till den stora grupp av konsumenter och blivande akademiker inom lantbruksnäringen som vill behålla en lagreglerad hög nivå för djurhälsa och djurskydd. Även producenterna lär vinna på en sådan utveckling då det är konsumenternas förtroende för svensk mat som gör att svenskproducerat säljer bättre idag än på många år. Det förtroendet bygger till stor del på vårt regelverk som garanterar bättre djurhälsa och djurskydd än i andra EU-länder, för alla djur.

Johan Beck-Friis
informationschef, SVF