2017-02-21

Ett företagar-fackförbund som enas kring professionsfrågor

För 14 år sedan skrev jag en ledare (SVT 14/02) som, till skillnad från annat från den tiden, känns märkligt aktuell. Kontentan var att det är mer som förenar veterinärkåren än som skiljer oss. Ett starkt fackförbund som inrymmer företagarfrågor och enas kring profession och yrkeskompetens är, trots de utmaningar detta innebär, ändå den bästa lösningen för oss än idag. Det är verksamheten som är viktig i vår framtida organisation och du som medlem måste även fortsatt tala om för oss vilken verksamhet som är viktig för dig.

Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap (SVS) driver professionsfrågorna inom förbundet och omfattar alla förbundets medlemmar. En stor del av arbetet utförs i sektionerna och om du inte redan är medlem i en sektion så bli det! Det finns en sektion för varje veterinär yrkesinriktning, medlemskap är inte dyrt och man får möjlighet att utvecklas inom sitt specialintresse i samverkan med likasinnade samtidigt som man är med och påverkar viktiga frågor inom området.

Fort- och vidareutbildning är en självklar del av ett akademikeryrke och SVS bidrar till detta för alla förbundets medlemmar, t ex genom specialistutbildningar, veterinärkongress, normer, riktlinjer och policys. Den ökade trafik på förbundets hemsida som ses när en ny norm publiceras tolkar jag som att detta är till nytta för våra medlemmar.

Ibland blir medlemmar upprörda när de inte håller med om detaljer i normer och riktlinjer. Det är naturligt, de är inte konsensusdokument utan försöker balansera olika aspekter och stå för sakligt korrekt vägledning. Vägledning är inte ett tvång utan en hjälp. Hade frågorna varit enkla hade dokumenten inte behövts. Det är omöjligt att vara alla till lags och dessutom hålla fanan högt i veterinärmedicinens namn, viss oenighet i sakfrågor får vi leva med. Och fortsätta diskutera. Det är viktigt att den professionella diskussionen fortgår i vårt förbund och att debatten inte tystnar. I den brokiga skara som utgör veterinärkåren ska vi inte vara nöjda när det är tyst, det är inte ett hälsotecken. Vi behöver diskutera och argumentera för att komma framåt. Om ingen protesterar har förmodligen ingen lyssnat.

Vi som tar tjänstledigt för att medverka vid möten och spenderar många timmar av vår obefintliga fritid på SVS-arbete gör detta för att det är givande och vi tror att vi gör skillnad, men förtroendevalda behöver också övriga medlemmars stöd. Vi behöver få veta inte bara vad vi gör fel utan också vad vi gör bra. Hör av er, utöva rösträtten varje gång ni får chansen, gå på medlemsmöten och engagera er i förbundet och sektionerna. En organisation får den ledning den förtjänar, ge inte upp utan ställ upp.

Susanna Sternberg Lewerin
ordförande SVS, andre vice ordförande i förbundsstyrelsen