2009-09-23

Norm om allmän anestesi i fält (antagen 2005)

Vid allmän anestesi i fält krävs att den behandlande veterinären har god kännedom om den anestesiform man använder. Veterinären ska också känna till och vara förberedd på de biverkningar och komplikationer som kan inträffa vid vald anestesi.

Före kastning ska djurägaren tillfrågas om hästen företett några sjukdomssymtom som kan påverka anestesin. I detta skede bör man också informera om att proceduren inte är riskfri. En enklare klinisk undersökning ska utföras. För att säkerställa att de preparat som hästen ska tillföras intravenöst verkligen tillförs korrekt ska en till huden förankrad permanentkanyl användas. Via denna ska också snabbt kunna tillföras vätska och/eller mediciner under anestesin, t ex om ett blodtrycksfall inträffar. Antidoter, i de fall sådana finns, mot använda preparat ska finnas i beredskap. Vid eventuellt andningsstillestånd ska veterinären ha en tub i lämplig storlek tillhands för att snabbt kunna intubera hästen och ge konstgjord andning genom inblåsning av luft i hästens lungor. Veterinären ska kunna utföra extrathorakal hjärtmassage och behandling med ”vasoaktiva” droger (adrenalin) vid hjärtstillstånd.