2006-10-13
Stockholm

Remissvar angående ”förslag till nya föreskrifter om slakt och annan avlivning”.

Stockholm den 13 oktober 2006

 

Djurskyddsmyndigheten
Box 80
532 21 SKARA

 

Dnr 2005/2179 

 

Sveriges Veterinärförbund har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerat förslag och önskar därvid framhålla följande:

 

Allmänt: Föreskriften nämner på flera ställen ”djurskydd” och ”gott djurskydd”. Det framgår inte någonstans vad som menas med dessa uttryck vilket gör föreskriften i dessa delar otydlig. Vidare nämns i ett flertal sammanhang att den officielle veterinären bör medverka i det förebyggande djurskyddsarbetet vid slakterier. Med hänsyn till den officielle veterinärens ansvar för genomförandet av offentliga kontroller inom djurskyddsområdet och att inga intressekonflikter härvid bör förekomma synes det olämpligt att den officielle veterinären medverkar i detta arbete. Denne styrs av de instruktioner som arbetsgivaren tillhandahåller och är en kontrollmyndighet som inte på något sätt kan vara en del av livsmedelsföretagens arbete med att uppfylla lagstiftarens krav. Förbundet anser också att om de officiella veterinärerna eventuellt kommer att få sig nya arbetsuppgifter ålagda vid slakterier så är det av yttersta vikt att djurskyddsmyndigheten tillser att detta i sin tur kommer att få genomslag vad beträffar bemanningen vid olika arbetsplatser.

 

Kap 1 § 4. Bedövning:: varje tillåten metod som inför slakt  gör ett djur medvetslöst, detta mot vad som anförs på sidan 60 i konsekvensanalysen att begreppet bedövning i denna föreskrift är förbehållet slaktsituationen.

 

Fåglar: Klassen Aves

 

Tamiller: den domesticerade….

 

Vidare bör en ytterligare definition införas i § 4, nämligen

Övriga fåglar: fåglar som inte är fjäderfän eller strutsfåglar. Begreppet används på ett flertal ställen i föreskriften och bör därför tydligt definieras.

 

Kap 2. Här bör tydligare framgå vad målet med kunskaperna ska vara. Vidare anser förbundet att de tidsangivelser som finns i förslaget bör tas bort – det är kunskapernas nivå som är av vikt och inte omfattningen av tiden för utbildning!

 

Kap 3 § 5. Formuleringen vad gäller hjälpmedel bör ändras till ” Vid drivning får hjälpmedel endast användas för att styra djuren”.

 

Kap  5 § 7. Problem av djurskyddskaraktär kan uppstå genom att djur ofta placeras om inför natten. Det bör därför under allmänna råd tilläggas att djur som ska stallas upp för övernattning förs direkt till sin slutliga box.

 

Kap 4 § 8. Vi föreslår att texten ändras så att innebörden blir att endast kor med uppenbart spänt juver ska slaktas före slaktdagens slut. Om kor med uppenbart spänt juver anländer till slakteriet efter slaktdagens slut ska de slaktas omgående nästa dag. Vidare bör transporterna planeras så att högmjölkande kor kan slaktas på ankomstdagen. Bakgrunden till de föreslagna ändringarna är såväl arbetsmiljömässiga som djurskyddsmässiga. Den av myndigheten föreslagna formuleringen är i praktiken alltför svår att efterleva.

 

Kap 5 § 9. Formuleringen är otydlig och ger inget klart besked om vad som ska uppnås. Vidare kan texten missförstås så att man kan få intrycket att strömedlet ska kunna utgöra grovfoder.

 

Kap 6 §§ 17, 24 och 30. Uttrycket ”ögon” föreslås ändras till ”ögonlock vilket ju är vad som faktiskt avses.

 

Kap 8 § 1. Uttrycket ”djurart” föreslås ändras till ”djurslag” då vissa rader i tabell A omfattar flera djurarter.

 

Tabell A. Här synes det ologiskt att ”övriga idisslare” inte får avlivas genom  distansavlivning  när dessa i allt väsentligt annars behandlas som exempelvis nötkreatur. Detta gäller f.ö. också  tabellen till § 13.

 

Tabell B. Rubriken bör i analogins namn ändras till ”annan avlivning av icke livsmedelsproducerande djurslag. Kolumn ”Avblodning” bör ändras till ”Avblodning av medvetslösa djur” vilket ger en bättre analogi med tabell A. Kravet gäller enligt § 2 samtliga djurslag, varför asteriskerna blir onödiga. Kolumn ”Luftinjektion” bör med motsvarande motivering ändras till ”Luftinjektion på medvetslösa djur”. Även här blir då asteriskerna överflödiga.

 

Kap 8 § 5. Här anges att bl.a. fjäderfän får avlivas genom dekapitering. Dock saknas kolumn för dekapitering i tabell A. Eftersom paragrafen tallar om ”fjäderfän och övriga fåglar” bör i konsekvensens namn uttrycket ”övriga fåglar” ersätta ”fåglar” också i tabell B.

 

Förslaget att (jämnvarma) djur med en kroppsvikt över 150g ska vara medvetslösa vid dekapitering anser vi vara onödigt snävt och föreslås därför omformuleras till ”kaniner, gnagare, tamillrar, fjäderfän och övriga fåglar samt kräldjur och groddjur får avlivas genom dekapitering. Kaniner, gnagare och tamillrar med en kroppsvikt av 1 kg eller mer ska vara medvetslösa när de avlivas. Kräldjur och groddjur ska oavsett kroppsvikt vara medvetslösa när de avlivas”.

 

Förslaget om att hjärnan på reptiler och groddjur omgående ska förstöras efter dekapitering kan med fördel uteslutas. Det förefaller orimligt att dessa djurslag först ska göras medvetslösa, därefter dekapiteras och slutligen få hjärnan destruerad. Avlivningens genomförande bör i stället ses i relation till § 10 rörande hjärnstamsstick och § 17 rörande avlivningspreparat i vattnet, vilka är betydligt mer rimligt formulerade.

Kap 8 § 9. Uttrycket ”reptiler” bör bytas ut mot ”kräldjur” och uttrycket ”andra fåglar än fjäderfän och strutsfåglar” ersättas av ”övriga fåglar”

 

Kap 8 § 13 tabellen. Här bör kolumnen ”renar” ändras till ”renar och hjortar i enlighet med tidigare Tabell A till § 1. ”Hästdjur” finns med i Tabell A men saknas här. ”Övriga idisslare”

Saknas i såväl Tabell A som i denna tabell. vidare bör hänvisningarna i tabell en till § 13 göras antingen till kolumn eller rad.

  Allmänna rådet till kap 8 §§ 1 och 13 bör kompletteras med:” Med avblodning i enlighet med bestämmelserna i § 3.

 

Kap 8 § 15. I paragrafen anges att bl.a. ”fåglar” får avlivas med elektrisk ström. Här bör anges om det gäller alla fåglar eller bara vissa. Detsamma gäller motsvarande passus i kap8 § 18.

 

Kap 8 § 21. Förbundet anser att det är bra att det markeras att gnagare som är yngre än 14 dagar inte ska avlivas med koldioxid men anser däremot att det allmänna rådet som följer efter paragrafen innebärande att koldioxid-avlivning bör föregås av att djuren är medvetslösa med fördel kan utgå. Djurskyddsmyndigheten påpekar själv i konsekvensanalysen att trots att metoden kan ha vissa nackdelar har den även väsentliga fördelar.

  

Sveriges Veterinärförbund

Anders Lefrell
förhandlingschef