2006-10-31
Stockholm

Yttrande angående remiss ”Förslag till föreskrifter om avgifter för offentlig kontroll, prövning och registrering”, Dnr: 2518/06, Saknr: 32

Stockholm den 31 oktober 2006

 

Livsmedelsverket
Box 622
751 26 UPPSALA

 

Sveriges Veterinärförbund, SVF, har givits möjlighet att yttra sig över nämnda remiss.

 

Sammanfattning

Utkastet till vägledning om riskklassificering tar hänsyn till både risk och erfarenhet vid bedömning av kontrolltiden vilket är bra.

 

Förslaget, vägledningen och H 20 tar för liten hänsyn till volymbaserade risker vid avgiftssättning av övriga livsmedelsanläggningar. Differensen mellan avgifter kopplade till kontrolltider för stora livsmedelsföretag med rikstäckande produktspridning och för små livsmedelsföretag borde vara större. Spridning och distribution både inom Sverige och internationellt ökar risken och försvårar bl.a. smittspårning.

 

Bemanningsavgifter, avgifter för resor och årliga kontrollavgifter bildar tillsammans ett avgiftsuttag som väsentligt avviker från det som anges i Förordning (EG) nr 882/2004 för medelstora och stora styckningsanläggningar.

 

Det är svårt att förstå Livsmedelsverkets placering av köttproduktanläggningar i högsta riskklassen på basis av de drastiskt nedskurna kontrolltiderna. Det är en dramatisk minskning av kontrollverksamheten som kan resultera i försämrad livsmedelssäkerhet. Möjligheten för uppdelning av stora anläggningars av varandra oberoende verksamheter enligt Vägledning § 5.1.1 bör förtydligas i H 20.

 

Oklarheter

Hänvisningen till förordning (EG) nr 882/2004 i kap 1, §1, ska den ses som att de minimiavgifter som framgår av Artikel 27 p. 2 och 3 gäller och ska följas? I sådana fall borde detta framgå av vägledningen för vissa typer av anläggningar ff. a. inom mellan- och högriskområden som styckning, fiskerianläggningar m.fl. Viktigt eftersom även kommunerna kommer att följa vägledningen. En medlemsstat kan välja att tillämpa lägre avgifter än minimiavgifterna anger om de anser att livsmedelsföretagens system för kontroller säkerställer bra hygien och spårbarhet. Har SLV tagit ställning till det eftersom det inte framgår av vägledningen?

 

Synpunkter

·        Förslaget och H 20 står i strid med Förordningens (EG) nr 882/2004 krav på nivån av minimiavgifter kopplade till styckningsanläggningars produktionsvolymer. Minimiavgifternas storlek som måste tas ut för offentliga kontroller är exakt definierad: 2euro/ton styckat kött/år.

·        Minimiavgifterna är följsamt kopplade till produktvolymer i Förordning (EG) nr 882/2004. En enskild riskklass med tillhörande avgift täcker en volymökning 100ggr den lägsta volymen i samma riskklass. Genom detta förlorar avgiftssystemet följsamheten med produktvolymerna.

 

·        Riskklasserna med tillhörande avgifter har ingen koppling till minimiavgifterna i förordning 882/2004. Riskklasserna med tillhörande avgifter missgynnar små verksamheter med betydligt större avgiftsuttag än det står i förordning nr 882/2004, samtidigt gynnar stora verksamheter med stora produktvolymer och de uttagna avgifterna är betydligt lägre än minimiavgifterna i förordningen. Detta fenomen gäller genomgående, även med beaktande av Erfarenhetsklassernas modifierande effekt. 
 

·        Ett exempel på kontroll på en stor styckningsanläggning: 3500 ton /år har idag en kontrolltid på 76 timmar. Vid beräkning med riskmodulen erfarenhetsklass B får den 16 timmar. Vid beräkning med minimiavgifter 3500 x 2 euro/900 kr ger ca 78 timmar. Ingen hänsyn har tagits till annan kontroll för ex. ABP. En tillfällig sänkning av kontrolltid under 2007 för att under 2008 återigen höja avgifterna för att följa minimiavgifterna verkar inte genomtänkt. Eftersom Sveriges syn på risker grundar sig på värmebehandlingssteget borde nivån för kontrolltimmar ligga högre för industrier som producerar bearbetade ätfärdiga produkter av rå animalieråvara för att kunna hålla på principerna för riskklassningen.

 

·        I LIVSFS 2005:21 H4 §7 står: ”I styckningsanläggningar med en produktion av mer än 100 ton kött i veckan ska det tas ett prov per dag”. Den officiella veterinärens närvaro har reglerats till ett kontrolltillfälle i veckan. Det är en fysisk omöjlighet att involvera kontrollmyndigheten i salmonellaprovtagningar på landets större styckningsanläggningar.  

Per Carlsson
Sveriges Veterinärförbund