2002-08-30
Stockholm

Föreskrifter för hållande av chinchilla för skinnproduktion

SVERIGES VETERINÄRFÖRBUND, BOX 12 709, 112 94 STOCKHOLM, TELEFON 08 / 545 55820

Stockholm den 30 augusti 2002

Jordbruksverket, 551 82 Jönköping




Yttrande över "Föreskrifter för hållande av chinchilla för skinnproduktion" Dnr 34-2257/01

Sveriges Veterinärförbund vill lämna följande synpunkter på förslaget till föreskrifter för hållande av chinchilla för skinnproduktion (Dnr 34-2257/01):

Generella synpunkter

Regeringen tillsatte den 2 maj 2002 en särskild utredare med uppgift att utreda pälsdjursnäringen i Sverige. Utredningen ska undersöka förutsättningarna för en avveckling av andra än djurskyddsmässiga skäl samt redovisa vilka förändringar som krävs för att uppfödningen till fullo ska uppfylla djurskyddslagens krav. Utredningsuppdraget omfattar även chinchillauppfödningen och ska redovisas den 1 juni 2003. Chinchillafarmning har förekommit utan detaljföreskrifter i Sverige sedan slutet av 1950-talet då de första instruktiva artiklarna om chinchillauppfödning skrevs i facktidskrifterna. Antalet farmer har på senare år minskat kraftigt, exempelvis fanns 127 farmer år 1972 men bara 17 farmer vid Jordbruksverkets inventering 2001.

Mot denna bakgrund anser veterinärförbundet att Jordbruksverket bör avvakta med detaljföreskrifter för svensk chinchillafarmning till dess regeringen med stöd av den tillsatta utredningen beslutat om näringens framtida villkor i Sverige.

Särskilda synpunkter på förslaget

1 kap:

1§. Djuren hålls för produktion av skinn, som sedan förädlas till exempelvis pälsplagg (pälsar).

3§. Hos chinchilla kallas avkomman vanligtvis ”ungar” på svenska (gäller även 4 kap. 2§ samt bilagan med måttföreskrifter).

7§. Uppfödningen av chinchilla i polygamsystem bygger på att djuren grupperas så att hanen i gruppen har möjlighet att passera mellan honornas burar medan varje hona är begränsad till den egna buren genom att hon bär en krage som inte medger passage ut i hanens gångsystem. På detta sätt har hanen möjlighet att snabbt komma undan från honan, om hon är aggressiv och inte parningsvillig. Hanen kan också utestängas från honan de första dagarna efter förlossningen så att honan inte blir parad på nytt och så att hanen inte skadar ungarna. Innan sådana traditionella uppfödningssystem omöjliggörs bör andra djurhållningsformer utvärderas ut djurskyddssynpunkt.

2 kap:

1-2 §§. Att i artspecifika djurskyddsföreskrifter införa brett formulerade bestämmelser om hänsyn i avelsarbete är något helt nytt. Undantaget är ett förbud mot betäckning med tjurar som nedärver förlossningssvårigheter, vilket orsakades av önskemålet att stoppa avel med Belgian blue boskap (2 kap 15§ i SJVFS 2000:107). Sådana generellt formulerade bestämmelser som här föreslås för enbart chinchilla borde istället gälla samtliga produktionsdjur, alternativ samtliga djur i fångenskap, och återfinnas i djurskyddsförordningen. Det är inte rimligt att regeln endast ska gälla för chinchilla.

4 kap:

6§. I Europarådskonventionen anges att gruppinhysning av avvanda, icke könsmogna chinchillor bör ske kullvis. Man påpekar också i Article 2:6:d att det är troligt att vilda chinchillagrupper utgörs av ett par och deras honliga avkomma. Att sammanföra främmande hondjur i grupp kan därför sannolikt leda till aggressioner mellan honorna, något som undviks i det traditionella polygamsystemen där honorna inte kan ha inbördes kontakt.

5 kap:

11§. I Europarådskonventionen (article 9:6) står det att golvmaterialet ska vara väldränerande så att spillning och urin inte ansamlas. Perforerade material ska utformas så att golvet blir stelt, jämnt och stabilt. Man anger också i appendix E punkt 7 att minst 25 procent av golvet ska vara solitt. Att hänvisa till Europarådskonventionen för förslaget att chinchilla inte ska få hållas på nätgolv är därför inte korrekt. Om Jordbruksverket ändå ämnar förbjuda nät bör man ange var gränsen i maskstorlek m m går mellan ett tätt nät och ett perforerat golvmateral. Ett icke dränerande golvmaterial kan ge en sämre närmiljö för djuren och bör heller inte användas enligt Europarådskonventionen.

11+13§§. Användningen av formuleringen ”utöver bolådan” stämmer inte överens med förslaget till 13§ där det anges att djuren ska ha tillgång till ”bolåda eller liknande”. ”Tillflyktsyta, exempelvis i form av en bolåda”, kanske är en bättre benämning i båda paragraferna.

15§. I Europarådskonventionen (appendix E:3) talar man om tillgång till sandbad minst en gång per dag, inte i tolv timmar per dygn. Även här är hänvisningen till grunden för förslaget felaktig. Det är kanske inte fel att ange en minimitid, men tolv timmar per dag är helt orealistiskt rent skötseltekniskt och leder eventuellt också till att sanden blir nedsmutsad och därmed inte ger chinchillan den pälsrengöring som den behöver.

16§. Berikning av buren med hyllor för stimulans av aktivitet ska enligt Europarådskonventionen (appendix E:4) finnas först efter avvänjningen. Liknande undantag för burar med honor med ungar bör göras även i de svenska föreskrifterna för att undvika att ungarna skadas.

6 kap:

Hög luftfuktighet och/eller hög temperatur är direkt skadligt för chinchilla och kan bland annat bana väg för svampinfektioner och luftvägsproblem. Europarådskonventionen har endast en mycket generell formulering (article 14). Innan man sätter upp definitiva gränsvärden för luftfuktighet och temperatur i chinchillalokaler, vilka bör ingå i regelverket, bör Jordbruksverket noggrant gå igenom tillgänglig litteratur. Sannolikt bör krav ställas på temperatur- och luftfuktighetsövervakning samt möjlighet till kylning och avfuktning i lokaler där många djur förvaras.

7 kap:

2 §. Chincillor är företrädesvis dagaktiva. Föreskrifterna bör innehålla minimum- och maximumtider för ljus (eller mörker), istället för skrivningen att djuren inte får hållas i ständigt mörker eller ljus. Tidsangivelserna ska grundas på tillgängliga litteraturuppgifter.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Det förefaller ogenomtänkt att införa helt nya bestämmelser (som innebär krav på omfattande ombyggnader och nya burkonstruktioner) under 2002 när Jordbruksdepartementets utredning, som bland annat ska ta ställning till vad som krävs för att chinchillauppfödning ska uppfylla djurskyddslagens krav, ska rapporteras inom ett år från ikraftträdandet. Ett sådant förfarande kan inte öka samhällets förtroende för djurskyddsarbetet.

Johan Beck-Friis
SVERIGES VETERINÄRFÖRBUND