Nytt avtal klart på privat sektor

Här är en sammanfattning:

• Tvåårigt avtal med kollektiva löneökningar på minst 6,4 %. 3,4 % för 2025 och 3 % 2026.
• Mertid fasas ut, så hädanefter finns bara övertid som ersättning för arbete utöver sin sysselsättningsgrad.
• En arbetsgrupp kommer att utreda alternativa modeller för arbetstidsförkortning för att förbättra arbetsmiljön inom djursjukvården.
• En ny skrivning om kompetensutveckling för veterinärer inom djursjukvård/djurparker införs för att tydliggöra villkor och stöd vid insatser.

Avtalsrörelsen

Vårens avtalsrörelse har varit långdragen på grund av komplexa frågor att hantera. Industrins förhandlingar, där märket sätts, drog ut på tiden, och därefter har varsel om stridsåtgärder förekommit inom flera avtalsområden, exempelvis Systembolaget, Liseberg och Sveriges Television. En gemensam och svår fråga att lösa har varit arbetstidsförkortning samt utfasning av mertidsersättning. Arbetstidsförkortning är en fråga som diskuteras brett över hela arbetsmarknaden och kan bli aktuell inför nästa valrörelse. När det gäller mertid har EU-domstolen slagit fast en ny rättstillämpning som innebär att intrånget i privatlivet, som beordrad övertid och mertid medför, är likvärdigt. Därför är det diskriminerande för deltidsanställda att erhålla lägre ersättning för samma intrång i privatlivet.

Sveriges Veterinärförbund är det enda förbund som tecknar avtal för veterinärer med Gröna Arbetsgivare. På områden som Djursjukvård och Djurparker finns särskilda avtal för veterinärer, medan övriga tjänstemän organiseras av Unionen, och LO-anslutna av Seko. Inom Hushållningssällskapen och Husdjursföreningarna har Sveriges Veterinärförbund ett gemensamt centralt tjänstemannaavtal tillsammans med Unionen, Naturvetarna och Ledarna, med vissa särbestämmelser för veterinärer.

Gemensamt för avtalsområdena är att de nya avtalen har en löptid på två år, med en stupstock på 6,4 %. Fördelningen är 3,4 % för 2025 och 3 % för 2026. Stupstocken innebär att om parterna inte enas om något annat, ska kollektivet hos arbetsgivaren garanteras minst stupstocken i löneökning. Detta innebär att arbetsgivarens kostnad för Veterinärförbundets medlemmar ska öka med angivna procentsatser, utan att detta utgör ett medelvärde eller en garanti för den enskilde individen – det är ett kollektivt mått.

Nyheter inom Hushållningssällskap och Husdjursföreningar

För detta avtal är förändringarna få eftersom medlemmarna främst omfattas av lokala kollektivavtal som reglerar många frågor. En utfasning av mertid i det centrala avtalet, och pingst som storhelg tas bort ur avtalet, då det inte är helgdag längre. I bilagan som reglerar särskilda villkor för veterinärer sker ett förtydligande avseende deltidsanställda veterinärer, där de också kan komma överens om att få lösa ut rätten till övertidsersättning mot andra förmåner, så som de heltidsanställda.

Nyheter inom Djursjukvård och Djurparker

En ny skrivning om kompetensutveckling för veterinärer läggs till i den befintliga bilagan om kompetensutveckling i avtalet. Syftet är att ge arbetsgivare och veterinärer stöd inför mer omfattande kompetensutvecklingsinsatser, så att båda parter tydligt förstår kostnaderna i både tid och pengar. Reglerna specificerar inte exakta kostnader eller ansvarsfördelning utan fungerar som vägledning för att skapa tydlighet kring villkoren. Detta omfattar även handledare och andra personer som kan vara involverade i kompetensutvecklingsinsatser.

Mertid fasas ut ur avtalet, och i gengäld höjs taket för det totala övertidsuttaget från 150 timmar per år till 175 timmar per år. Antalet timmar som kan föras tillbaka till övertidspotten, efter att ersättning givits i form av ledig tid, höjs till 150 timmar per år. Dessutom inkluderar avtalet en ny skrivning som kräver individuell prövning vid inrättande av provanställningar.

Trots att arbetstidsförkortning är en aktuell fråga på arbetsmarknaden blir det ingen sådan inom Djursjukvård och Djurparker. Även om behovet av lättnader är stort utifrån arbetsmiljön, ansåg förhandlingsdelegationen och förbundsstyrelsen att kostnaden för att implementera arbetstidsförkortning skulle vara för hög. För att få åtta timmars arbetstidsförkortning per år skulle stupstocken behöva reduceras med 0,5 %. Eftersom märket är så normerande inom branschen, är en sådan avvikelse mycket kännbart.

Det bör även nämnas att flera arbetsgivare redan erbjuder arbetstidsförkortning, och där skulle medlemmarna också behöva avstå 0,5 % utan att garanteras ytterligare förkortning. Parterna har i stället enats om att utreda alternativa modeller för arbetstidsförkortning, som kan ge bättre och mer varaktiga resultat. En partssammansatt arbetsgrupp kommer att utifrån arbetsmiljösituationen undersöka möjligheten att minska veckoarbetstiden för dem med oregelbunden arbetstidsförläggning och därigenom få bättre möjligheter till återhämtning.