Författaranvisningar för Svensk Veterinärtidning

Ett komplett, rätt utskrivet manus har den kortaste vägen till publicering. Det underlättar därför för alla parter att författare i SVT följer tidningens skrivanvisningar redan från början. Här kommer en kortfattad vägledning i hur redaktionen vill ha manus uppställda för att kunna få in dem i tidningen fortast möjligt.

Artiklar till SVT
Svensk Veterinärtidning är ett forum för alla veterinärer och veterinärstudenter. Artiklar bör därför vara koncentrerade och utformade så att de är intressanta och förståeliga för flertalet veterinärer, oavsett specialitet.
Manus som sänds till SVT bör inte ha publicerats hos annan svensk tidskrift, åtminstone inte i samma form. Svenska sammanfattningar av författarens artiklar i utländska specialtidskrifter är dock alltid välkomna.
En artikel i SVT bör inte vara längre än fem trycksidor, vilket motsvarar ca 22 000 tecken inklusive blankslag. Skriv gärna kortare. Insändare och debattinlägg bör normalt inte överstiga ca 6 000 tecken, inklusive blankslag.

Detta ska vara med
Manuskript som är ofullständiga måste kompletteras, och kan komma att returneras till författaren. Detta försenar publicering. Se därför till att följande punkter finns med:

Rubrikförslag och ingress
Rubrikförslaget bör innehålla nyckelord som underlättar för läsaren. Kom ihåg att utrymmet är begränsat och skriv korta rubriker. Långa rubriker måste normalt kortas ner av redaktionen.
Ingressen ska vara en sammanfattning av väsentliga fakta i artikeln. Den bör inte vara längre än 80 ord, och nyheter och kliniska konsekvenser ska betonas. Redaktionen kan korta ner eller ändra ingressen om den inte uppfyller dessa krav.

Författarpresentation
Författarens för- och efternamn, vetenskapliga titel och fullständiga adress skrivs i denna ordning. Är författarna fler, presenteras namnen i den ordning författarna kommit överens om.
För att få kallas författare ska man ha deltagit så mycket i hela arbetet att man ensam kan svara för innehållet, t ex i en offentlig debatt.

För insändare och lättare texter som t ex kåserier räcker det med författarens fullständiga namn. SVT publicerar dock inga texter undertecknade med signatur eller pseudonym. 

Mellanrubriker
Artikeln bör förses med förslag till mellanrubriker med jämna mellanrum. Dessa underlättar läsningen och belyser arbetets uppläggning.

Summary
Alla granskade vetenskapliga artiklar ska ha en kort sammanfattning på engelska. Denna ska ha mellanrubriken "Summary", och en engelsk översättning av huvudrubriken som underrubrik.

Slutgiltigt manus och granskning
Insänt manus ska var slutgiltigt. Manuskriptet tillsänds redaktionen digitalt via e-post eller på diskett/CD. Redaktionen använder formatet Word för PC, men kan konvertera text från andra format. Manuskript som inte skickas i elektroniskt format kan inte behandlas av redaktionen.
Insända veterinärmedicinska artiklar granskas av SVT:s veterinära redaktörer samt av en eller flera referenter som utses av redaktionen. Bedömningen består av en granskning av arbetets allmänna kvalitet, nyhetsvärde, utbildningsvärde och presentation.
När sakinnehållet i en artikel slutgiltigt godkänts går manuskriptet till redaktionell bearbetning. Redigeringen omfattar översyn av språk, terminologi, rubriker, disposition, klarhet i framställningen, litteraturhänvisningar samt figurers och tabellers utformning.

Skrivregler
Texten skrivs på ordbehandlare (Word-format eller Word-kompatibelt format). Handskrivna manus returneras normalt.
Medicinska facktermer ska stavas enligt senaste utgåvan av "Medicinsk terminologi" av Bengt I Lindskog (Nordiska bokhandelns förlag). För läkemedel ska generiska namn på svenska användas. Preparatnamn på inregistrerade varumärken skrivs med stor begynnelsebokstav och ® efter, om namnet har denna symbol i Fass eller Fass vet.
Undvik alla förkortningar i löpande text, skriv ut orden i stället. Fotnoter och addenda ska också undvikas, skriv hellre inom parentes i texten.

Latinska namn på mikroorganismer skrivs ut helt första gången de nämns i texten, och skrivs sedan bara med versal första bokstav på släktnamnet och artnamnet helt utskrivet i gemener. OBS att ingen punkt ska sättas efter släktnamnets förkortning. Exempel: E coli.
Provvärden ska vara fullständiga, med  enheter. Ange även gärna normalvärden. SI-enheter bör användas.
Slutligen bör manussidorna numreras för att undvika sammanblandning.

Figurer
Figurer kan bestå av fotografier, digitala bilder, diagram, teckningar, röntgenbilder, EKG-remsor etc. Samtliga illustrationer ska vara märkta med figurens nummer (i den ordning de nämns i texten), inklusive digitala bilder som ska ha filnamn som överensstämmer med figurens nummer.

Författarna ansvarar för att illustrationsmaterial är fritt för publicering utan kostnad för tidningen. Kommer illustrationen från någon annan skrift måste författaren inhämta tillstånd från denna. Om bildmaterialet inte är kostnadsfritt ska bildpris och upphovsman klart anges. Är upphovsmannen till bilden någon annan än författaren ska hans eller hennes namn för övrigt alltid anges.
Fotografier ska vara skarpa för att kunna användas. Både pappersbilder, digitala bilder och diabilder går att använda, såväl i svart/vitt som i färg. Digitala bilder ska helst vara i jpg- eller tif-format, med så hög upplösning som möjligt. OBS att digitala bilder ska skickas in som separata filer i ett bildformat. Bilder inklippta i word-, powerpoint- eller andra dokumentformat går inte att använda som original för publicering.

Figurtexter
Varje figur förses med en särskild text som kan läsas oberoende av framställningen i artikeln. Samtliga figurtexter samlas på en separat sida. Figurtexterna numreras på samma sätt som figurerna i den ordning de nämns i texten, och kallas alltid "Figur 1, Figur 2" etc, oavsett om det rör sig om ett fotografi, ett diagram eller något annat.

Tabeller
Redovisa inte ett material i både artikeltext och tabeller! Låt tabellen verka självständigt om den är motiverad.
Varje tabell skrivs på en separat sida och förses med en kort förklarande text. Det ska dock vara möjligt att förstå tabellens innehåll enbart genom att läsa tabelltexten, hänvisning till löptexten i artikeln för tabellförklaring godtas inte. Tabellerna numreras i den ordning de kommer i texten.

Etiskt tillstånd
I de fall inskickade vetenskapliga arbeten innefattar moment som kräver tillstånd från en djurförsöksetisk nämnd, bör det framgå i artikeltexten att tillstånd har sökts och beviljats av sådan nämnd. Oavsett om detta skrivs in i artikeltexten eller inte, vill redaktionen alltid ha en försäkran om att eventuella djurförsöksetiska tillstånd är beviljade innan publicering kan ske.

Litteraturreferenser
Referenser i löpande text utmärks med siffror inom parentes. Referenserna numreras efter bokstavsordningen i referenslistan, inte i den följd de nämns i artikeln. Egna, opublicerade observationer eller personliga meddelanden numreras inte utan nämns endast inom parentes i texten (Sven Svensson, Uppsala, pers medd 2007).
SVT publicerar normalt inte mer än 25 referenser i en referenslista. Författare som av vetenskapliga skäl måste överskrida denna gräns bör sända in dels en komplett litteraturlista (avsedd för granskaren), dels en förkortad version för publicering. Observera att referensnumreringen ska vara identisk i båda dessa listor, den kortare har då en ofullständig uppräkning (t ex: 1, 2, 5, 7, 10 osv). I tidningen anges att den fullständiga referenslistan kan rekvireras från huvudförfattaren.

Uppställningen av referenser i referenslistan ska följa riktlinjerna för International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE), vilka återfinns på denna länk. Observera dock att Svensk Veterinärtidning inte använder kolon och semikolon mellan några uppgifter i referensen, bara komman och punkter.

I korthet ska data i en tidningsreferens ordnas på följande sätt: Referensnummer, författarens efternamn samt initialer till förnamn, artikelns rubrik (där alla ord utom det första börjar med små bokstäver, oavsett hur originalrubriken skrivs), tidskriftens eller bokens namn, utgivningsår, volym/nummer, första sida-sista sida. Tidskrifters namn ska förkortas enligt den senaste upplagan av "List of Journals Indexed for MEDLINE" (National Library of Medicine).

En bokreferens ställs upp på liknande sätt: Referensnummer, kapitelförfattarnas efternamn och initialer (utan punkter emellan), kapitelrubrik (med små begynnelsebokstäver på alla ord utom det första), "I:" eller "In:" samt efternamn och initialer på bokens redaktör(er) följt av "red" eller "ed(s)", bokens titel (med små begynnelsebokstäver på alla ord utom det första), förlagsort, förlag, tryckår och slutligen sidnummer.

Exempel, tidskrift:
6. Bondestam S, Alitalo I & Kärkkäinen M. Real-time ultrasound pregnancy diagnosis in the bitch. J Small Anim Pract 1983, 24, 145-151.

6. Casemore DP, Emslie ES, Whyler DK, Baxby D Bennett M, Davies AB. Cowpox in a child, acquired from a cat. Clin Exp Dermatol, 1987, 12, 286-287.

Exempel, bok:
10. Smidth L, Schwarz K, Bennet J, Bee I, Lee T, Yan F et al. Invading microorganisms. In: Brown T, Green H, eds. Pathogenic physiology. New York, Lee & Co, 1989, 23-29.

Observera att punkt bara ska användas mellan varje delinformation i referensen, inte efter alla förkortade ord eller namn.

Lycka till!
Om författare till SVT begrundar och tar till sig dessa regler kommer publicering av material till tidningen att gå snabbt och smidigt. Meningen med reglerna är inte att avskräcka skribenter, utan tvärtom att underlätta för alla som är inblandade i en artikels tillkomst. Det finns mycket som ännu inte är nedtecknat, så fatta datorn och börja skriv. Lycka till från SVT:s redaktion!
                                Johan Beck-Friis    
                                Chefredaktör

OBS - skicka inte in manus och bilder elektroniskt till förbundets office-adress nedan utan till chefredaktörens e-postadress (klicka på namnet ovan).